Det finns ett uppståndelsens faktum –
därför all denna opposition.
Det finns ett mått av den tillkommande tidsålderns kraft till reds –
därför denna aggression.
L.W.
fredagen den 28:e januari 2011
tisdagen den 25:e januari 2011
onsdagen den 19:e januari 2011
Befriande fundament
Den dagen jag förstod att det Du ville
var att umgås,
då blev allt så annorlunda.
Från den stunden blev min inriktning
från tanke till vara, från vara till handlig,
men handling av en annan art.
Tidigare; göra för att duga, duga för att göra.
Tills Du öppnade mina ögon och visade att
värdet är fött från ovan.
Denna lärdom måste återupptäckas gång på gång:
Glädjen över Din stora kärlek!
J.A.
var att umgås,
då blev allt så annorlunda.
Från den stunden blev min inriktning
från tanke till vara, från vara till handlig,
men handling av en annan art.
Tidigare; göra för att duga, duga för att göra.
Tills Du öppnade mina ögon och visade att
värdet är fött från ovan.
Denna lärdom måste återupptäckas gång på gång:
Glädjen över Din stora kärlek!
J.A.
söndagen den 16:e januari 2011
lördagen den 8:e januari 2011
De två blir ett
Dessa är två: hjärtats kamrar, budordens stentavlor, det gamla och nya förbundet, man och kvinna, församlingen och Kristus
– i kärleken blir de alla ett.
Liksom judarna och de kristna smälter samman i de sista av dagar.
J.A.
– i kärleken blir de alla ett.
Liksom judarna och de kristna smälter samman i de sista av dagar.
J.A.
Noteringar 04
Församling:
Ett folk fört från arrogansens och självtillräcklighetens rike
till ödmjukhetens och stillhetens rike.
L.W.
Ett folk fört från arrogansens och självtillräcklighetens rike
till ödmjukhetens och stillhetens rike.
L.W.
lördagen den 1:e januari 2011
Stillhet och enkelhet
Stillhet och enkelhet, Guds arbetsmetod
Horatius Bonar
Guds sak, Guds verk når inte sin fullbordan i det att några av oss lämnar gensvar till de öppna dörrarnas anrop eller genom att vi griper tag i tillfällen till fruktbärande tjänst. Ofta måste man färdas genom och försöka uthärda mörkret i natten för att nytt liv ska få rum, detta som ligger bortom människors makt att frambringa. Uppståndelsens liv, dess fulla mognad, var vad Herren Jesus bar som slutmål när han lät korset drabba. Och lärjungen är inte i något stycke större än sin mästare.
När människor låter genomföra sina storslagna företag ser man till att mobilisera största möjliga energi som om ljudet av alla förnämliga verktyg skulle kunna proklamera arbetets vikt och värdighet och därmed undanröja varje hinder. Man kan inte låta bli att arbeta sig svettig i allt buller och damm.
När Gud står redo att genomföra sin sak, något av dessa underbara verk som väcker förundran både i Himlen och på jord, befaller han tystnad i alla läger, sänder ut sitt tysta tilltal och tar något litet bräckligt kärl i bruk och så står arbetet plötsligen fullbordat. Människor sliter och gnor men lyckas åstadkomma föga. Skaparen verkar i tystnadens majestät, utan ljud och åthävor men ändå oemotståndligt, verkar med ord som hör den eviga allmakten till.
För att lösa vinterns band och sända den behagliga vårens friskhet sätter han inte änglar i arbete med att hugga is eller att röja snö på berg och i dalgångar, eller för att på nytt plantera blomster på jordens kala yta vilka hämtats ur Skaparens händer. Nej, han låter sin milda andedräkt omärkligt värma bort all frostighet för att stilla men oemotståndligt bereda plats åt omvandlingen. Is och snö smälter bort, älvarna begynner åter flöda, marken väcks ur sin slummer, skog och äng klär sig i nyvunnen friskhet, jordens dofter skaffar sig vingar och fyller luften. Så blommar en ny värld stillsamt fram ur den gamla världens upplösning.
Sådant ser Guds verksamhetssätt ut, både i det naturliga och i det andliga, tyst, stilla, majestätiskt och oemotståndligt.
Horatius Bonar
Guds sak, Guds verk når inte sin fullbordan i det att några av oss lämnar gensvar till de öppna dörrarnas anrop eller genom att vi griper tag i tillfällen till fruktbärande tjänst. Ofta måste man färdas genom och försöka uthärda mörkret i natten för att nytt liv ska få rum, detta som ligger bortom människors makt att frambringa. Uppståndelsens liv, dess fulla mognad, var vad Herren Jesus bar som slutmål när han lät korset drabba. Och lärjungen är inte i något stycke större än sin mästare.
När människor låter genomföra sina storslagna företag ser man till att mobilisera största möjliga energi som om ljudet av alla förnämliga verktyg skulle kunna proklamera arbetets vikt och värdighet och därmed undanröja varje hinder. Man kan inte låta bli att arbeta sig svettig i allt buller och damm.
När Gud står redo att genomföra sin sak, något av dessa underbara verk som väcker förundran både i Himlen och på jord, befaller han tystnad i alla läger, sänder ut sitt tysta tilltal och tar något litet bräckligt kärl i bruk och så står arbetet plötsligen fullbordat. Människor sliter och gnor men lyckas åstadkomma föga. Skaparen verkar i tystnadens majestät, utan ljud och åthävor men ändå oemotståndligt, verkar med ord som hör den eviga allmakten till.
För att lösa vinterns band och sända den behagliga vårens friskhet sätter han inte änglar i arbete med att hugga is eller att röja snö på berg och i dalgångar, eller för att på nytt plantera blomster på jordens kala yta vilka hämtats ur Skaparens händer. Nej, han låter sin milda andedräkt omärkligt värma bort all frostighet för att stilla men oemotståndligt bereda plats åt omvandlingen. Is och snö smälter bort, älvarna begynner åter flöda, marken väcks ur sin slummer, skog och äng klär sig i nyvunnen friskhet, jordens dofter skaffar sig vingar och fyller luften. Så blommar en ny värld stillsamt fram ur den gamla världens upplösning.
Sådant ser Guds verksamhetssätt ut, både i det naturliga och i det andliga, tyst, stilla, majestätiskt och oemotståndligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
