Sardes

Kom därför ihåg vad du har tagit emot och hört, och håll fast vid det och omvänd dig. (1917: och tag vara därpå och gör bättring)Uppenbarelseboken 3:3

Församlingen i Sardes blev inte klandrade för falsk lära eller bristande ordning. Det var renlärig, väl ordnad församling. Det var inte fel i huvudet men i hjärtat: inte uti församlingsordningen meni livet. I döden och inför evighetens allvar skall vår teologi smälta ihop till detta ena: " Detta är det eviga livet, att de känna dig, den ende sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus."
Men i en tid av andlig förbistring måste ju varje vaken kristen känna sig uppfordrad att försvara "den sunda läran." Och det bästa försvar vi kan ge för sanningen är att själva leva i sanningen.
Det är en död församing, som söker ersätta Andens liv med glänsande teorier och vackra former, det är den mänskliga vanmakten, som tar till köttsliga vapen. Det är en skam, som vi torde få bära till ändens tid, att vi kommit i strid om en religon, vars huvudsanningar är så enkla, att ett barn kan fatta dem. Den kunskap som uppblåser, och den lära, som ställer upp partiets beväpnade knektar, är oss till föga heder.
DEt finns församlingar som borde leva i ungdomens fulla kraft, men redan är förlamade. De bäres bort under inflyttande av sömndrycker till döden. Världen i dess olika former tar överhanden i hjärtat, livet och församlingen. Och allt som man till sist har kvar är "den rena läran". De nena församlingen går, och den andra kommer. Man börjar som om det vore eld överallt , men slutar i försoffning och död. Vår tids frikyrkliga liv hotas med en smygandedöd. Steg för steg växer man väl i rikedom, lärdom, värdighet och anseende men förlorar i enfald, kärlek och liv. Många, som lämnat de stadskyrkliga formerna, har, i stället för att utvecklas i liv, i många fall gått tillbaka. Man kan arbeta sig ur gamla former och förstelna i nya.
E.G-n