Ordet blev kött 08

Eftersom det talas om den ”enfödde Sonen” blir hans Inkarnation den enda. Det ligger i sakens natur att det endast kunde ske en gång, att Ordet blev kött – en enda gång och för alla. Ty om mänskligheten är en och Gud är en, då finns det bara en uppenbarelse för hela mänskligheten. Om vi hade mer än en, skulle bilden av Gud, och vad han är fördunklas och bilden av människan och vad hon kan bli också vara oklar. Guds Son uppenbarar den ende Guden och Människosonen uppenbarar det enda mänskliga. Gudamänniskan uppenbarar både Gud och människan.

Betyder denna fullkomliga och slutgiltiga uppenbarelse att utvecklingen hejdas? Nej, här börjar den. På alla områden i livet upptäcker vi något elementärt som ger upphov till framåtskridande.

I fråga om karaktären har det funnits en Fullkomlig Karaktär i Ordet som blev kött. Adjektivet kristuslik är det högsta epitet vi kan använda om Gud eller människor på något språk. Vi kommer aldrig att nå längre än till den uppenbarelsen. Hindras karaktärsutvecklingen därigenom? Den börjar där. Nu vet vi vad normen är. Nu vet vi var vi skall börja och vi vet målet. Detta bestämda mål är utgångspunkten £ör ett oändligt framåtskridande.

Och för övrigt kan vi inte veta vad kärlek är om vi inte ser den i honom som är kärlek. ”Därav att han gav sitt liv för oss hava vi lärt känna kärleken; så äro ock vi pliktiga att giva våra liv för bröderna.” (1 Joh.3:16)
Därav hava vi lärt känna kärleken – vi känner kärleken, när vi ser den på korset och den kärleken inspirerar oss att giva våra liv för bröderna. Om vi byter ut ”Ordet vart kött” mot ”ordet vart ord” blir det något sentimentalt som förflyktigas i livets verkligheter.

Man är inte universell när man är mindre kristen, ty en verklig kristen är den mest universella människa på jorden. Hon älskar alla, därför att hon älskar Kristus. När man om de första kristna sade: ”Se, hur de älska varandra”, var det endast delvis sant. De älskade inte bara varandra utan också sina fiender och dem som inte var värda att älskas. När Kärleken förloras, förloras kärleken. Ju mer vi lär känna Kärleken, desto mer lär vi känna kärleken. Utan Ordet som vart kött är vi snart nere vid ordet som endast vart ord.

E. Stanley Jones
Ordet blev kött

180-rörelsen 10

180:10
Helomvändningen, fullföljd manöver, sätter eld på hjärtat. Ingen entusiasm, ingen positiv bekännelse, ingen uppumpad ambition kan någonsin ersätta den målmedvetenhet och drivning som denna manöver skapar. Jordebunden stimulans, uppskruvad stämning, framdriven motivation ger resultat vilka klassas som avskräde i jämförelse med den duglighet och ledighet som ligger till reds i omvändelsens väldimensionerade handlingsprogram.

Lars

Gemenskap 05

Gud har velat, att vi skall söka och finna hans levande ord i människomun, i brödernas vittnesbörd. Därför behöver den kristne en kristen som tillsäger honom Guds ord, och han behöver honom ständigt på nytt när han blir oviss och försagd, ty hos sig själv har han ingen hjälp att hämta, det vore självbedrägeri. Han behöver en broder som bärare och förkunnare av Guds frälsande ord. Han behöver sin broder främst för Kristi skull. Kristus i ens eget hjärta är svagare än Kristus i ordet från en broder, ty denne Kristus är viss, men ens eget hjärta är ovisst. Därmed blir meningen med all kristen gemenskap klar: kristna människor möts som förkunnare av det glada budskapet. Detta skapar deras gemenskap.

En kristen kommer en annan nära blott genom Jesus Kristus. Bland människorna råder strid. ”Han är vår fred” (Ef 2:14) säger Paulus om Jesus, ty i honom har den gamla splittrade mänskligheten blivit ett. Utan Kristus härskar ofred mellan Gud och människorna och mellan människorna inbördes. Kristus är medlaren, som har skapat fred med Gud och bland människor. Utan Kristus kunde vi inte känna Gud, inte anropa honom, inte komma till honom. Men utan Kristus skulle vi inte heller kunna känna vår broder och komma till honom. Vägen spärras av vårt eget jag. Kristus har gjort vägen till Gud och bröderna fri. Nu kan kristna leva i fred med varandra, de kan älska och tjäna varandra, de kan bli ett. Men alltfort fungerar detta endast genom Jesus Kristus. Blott så är vi ett, blott i honom hör vi samman. Han förblir i evighet den ende medlaren

Dietrich Bonhoeffer
Liv i gemenskap

En av de nödvändiga bönerna

En av de nödvändiga bönerna att bedja mitt i församlingen:
Vi ber att vi ska kunna vara fullständigt säkra på vad som är Guds vilja
och ha andlig visdom till att förstå den.
Från ”The Translators New Testament”.

Bedjandet är Guds gåva till var och en av oss för umgängets skull. Bönen är ett Guds verktyg till var och en av oss för att kunna hantera den verklighet vi befinner oss i. Men bönen är först och främst Guds metod för att omsätta sin vilja och sin intention i den värld som är hans.

Den kyrka, den församling som lockar de hungriga, som retar de präktiga eller som hatas av de notoriskt ogudaktiga är den kyrka som formats till att vara ett tempel där hans härlighet får rum. Den bedjande församlingen kan beskriva det liv som hör till Himlen därför att hon lever det livet. Den bedjande församlingen kan definiera Guds vilja därför att hon har lyssnat till hans definition av den under sina långa bönepass.

Att bedja är att etablera utrymme för Guds vilja. Att be är att vara ens med hans vilja. Bönen lägger inte tvång över honom som vet och ser och svarar. Bedjandet öppnar sinne och hjärta för honom att genomföra sådant som hör Himlen till. Bönen skapar utrymme för Guds vilja.

Bedjandet innefattar alltid en strid för att skaffa utrymme för hans tron, för hans styre. Den attraktiva församlingen är formad som ett tempel för hans härlighet. Där bor sonen. Där har Jesus sin plats. Där heter det ’Kristus i oss, vårt härlighetshopp’. Faderns främsta ambition – torftigt och närmast banalt uttryckt – handlar om Sonens förhärligande, utrymme för Kristus, hans ära, hans plats bland folket, hans triumf. Bedjandet är Guds verktyg i våra händer för att nå detta ena mål. Ordet, ordet om Korset, ordet om Kristus som Herre, Ordet som person, detta ord ska skaffas framgång. Församlingen har inget annat att göra. Den får inte ge sig till något annat. Och bönen är hennes verktyg för att nå fram i denna sin uppgift.

I begynnelsen – umgänge. Fadern vandrade samman med människor i ett paradis. När allt avslutats och nått sitt mål – umgänge. Fadern boende bland sitt folk i en stad som är än mera paradis. Bedjandet tar sig an uppgiften, och striden, att återerövra ett stycke umgänge. Bedjandet söker sig tillbaka till det som kunde ha varit och tar sig an den oundvikliga striden för att värna umgänget med Gud. Den bedjande gemenskapen söker sig längs vägen framåt mot den fulla gemenskapen och involveras i kamp för tryggandet av förståelsen av Guds väg och vilja. Umgänge är annat än gemensamma intressen och synsätt. Umgänge är Ande och Liv. Umgänge är Liv och frid.

Himmel – fullständigt och fulländat umgänge. Inget orent kommer in dit. Ingen tarvlighet, ingen präktighet, ingen stolthet, ingen tillgjordhet, inget av all detta som människor är så ivriga att värna och freda. Himlens guld, Himlens härlighet är felfri, helt utan förorening. Som källvatten fast oändligt ljuvligare. Som ett lejons ögas eld, fast fasansfullt mycket intensivare. Intensiteten i den renheten går inte att fånga med tanke. Att söka den renheten är att söka Guds vilja. Att bedja om att få veta något om Guds vilja är att vara på jakt efter att fånga upp något av himlens renhet och söka göra den gripbar mitt i mänsklig gemenskap.

Bedjandet är Guds gåva till var och en av oss för umgängets skull. Bedjandet är Guds metod för att ge Himlen med all dess renhet utrymme - ske din vilja, såsom i Himlen, så ock… Guds metod för att nå fram till sin viljas fullbordan består i moget bedjande. Må vi kunna bedja om detta, och hålla på att be om detta tills vi har säkrat ett gediget bönesvar.

Lars

Ordet blev kött 07

Det sägs ”full av nåd och sanning”, vilket betyder att Jesus inte var en blandning av nåd och icke-nåd, sanning och icke-sanning. Nej, nåd och endast nåd, sanning och endast sanning.

En hindu uttryckte det så här: ”Vi vill höra om En som praktiserade allt han lärde.”
Denna bibelvers är mycket betydelsefull: ”Men Kristus kom såsom överstepräst för det tillkommande goda.” (Hebr. 9:11.) Eller som det heter i en annan översättning: ”för det goda som är i vardande”.
Båda delarna är rätt, ty Jesus – Ordet som vart kött – är överstepräst för ”det tillkommande goda” men också överstepräst för ”det goda som är i vardande”. Han är förväntan och fullbordan. Den som har honom har både nutid och framtid. Jesus är full av nåd och full av sanning, för motsatserna finns ingen plats. Han är ingen dubbelkaraktär.

”Vi såg hans härlighet, vi såg likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader.” Vilken härlighet? ”Vem är det där?” frågade jag en ”helig” mans lärjunge i Indien. ”Det är Gud – han kan tala om allt för oss.” Hans härlighet låg i kunskapen.
Om någon annan kunde man säga: ”Det är Gud, han kan göra underverk” – härligheten ligger i det han gör. Men hos Jesus låg härligheten i vad han var – ”likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader”.
Det var inte kunskapens eller maktens härlighet utan varandets. Hans kunskap och makt kom från vad han var. Att vara ”Son” betydde allt.

E. Stanley Jones
Ordet blev kött

180-rörelsen 09

180:9
Omvändelse är att ge bort sitt hjärta. Omvändelse är att söka allt bistånd och all trygghet hos Herren. Nu är tiden sådan att de flesta mästrar Gud med hans eget ord. Den som vänder sig om med de etthundraåttio gradernas fulla skärpa återger Gud det fulla väldet. Den som börjar tänka på att ge sig hän förstår att mycket måste stanna av, mycket måste läggas åt sidan. Omvändelse är att ge bort sitt hjärta, att ge bort sin tid, att ge upp sådant som blivit vana och privilegium. Omvändelse är att vara tillgänglig.

Lars

Gemenskap 04

Kristen gemenskap innebär gemenskap genom Kristus och i Kristus. Ingen kristen gemenskap är mer eller mindre än detta. Det gäller lika väl den korta tillfälliga kontakten som en mångårig daglig samvaro. Vi hör samman endast i och genom Kristus.

Vad innebär detta?
Det innebär för det första, att kristna behöver varandra för Jesu Kristi skull.
Det innebär för det andra, att kristna når fram till varandra endast genom Jesus Kristus.
Det innebär för det tredje, att vi är utvalda av evighet, antagna i tiden och förenade för evigheten, allt i Jesus Kristus.

Dietrich Bonhoeffer
Liv i gemenskap

Ordet blev kött 06

Vi ser Fadern i Sonens ansikte, Gud och Jesus har samma karaktär. Överflytta varje karaktärsdrag från Jesus till Gud och din gudsuppfattning försämras inte, den höjs. Varken Gud eller människor kan komma högre än att bli som Kristus.
Jesus är Gud förenklad, tillgänglig, begriplig, någon att älska. När jag säger Gud menar jag Jesus. Något högre kan inte tänkas eller sägas! Jesus är sista ordet om Gud.

”Nåden” är nummer ett men ”sanningen” måste komma därnäst. En sådan ”nåd” är inte gråtmild sentimentalitet – den är ”sanning”. Den arbetar efter sanningens lagar, den arbetar inom ramen för integritet och sanning.
Det lärde mig ett par före detta huvudjägare på Borneo med några slående ord. En av dem sade på tal om sin nyfunna tro på Kristus: ”Kristendomen är den enda religion där man inte kan lura ur Gud några fördelar.”
Det hade han alldeles rätt i. Han var van vid en gud som man kunde skämta med, muta och lura till sig fördelar av. Med Kristus går detta inte.

E. Stanley Jones
Ordet blev kött

180-rörelsen 08

180:8
Nu är tiden sådan att kärleken har lätt för att kallna. Tiden är också sådan att man närmast tveklöst söker sitt eget. Det visar sig vara de vassa armbågarnas tid. Herdar för folket förvandlas till lystna rovjägare. Omvändelsen och det ödmjuka tjänandet är ett främsta motmedel. Herrens ögon överfar hela jorden för att hitta sådana som vågar gå med öppet sinne och hand. Herrens ögon överfar hela jorden, för att han med sin kraft skall hjälpa dem som med sina hjärtan ger sig hän åt honom. 2 Krön 16:9.

Lars

Gemenskap 03

Man glömmer lätt nog, att kristen brödragemenskap är en nådegåva från Guds rike, som när som helst kan tas ifrån en, att kanhända blott en liten tid skiljer oss från den djupaste ensamhet.
Fördenskull bör var och en som ännu har förmånen att leva ett kristet liv gemensamt med andra, prisa Gud av allt sitt hjärta, tacka Gud på sina knän och bekänna: Det är nåd, intet annat än nåd, att vi ännu i denna stund får leva i kristna bröders gemenskap.

Dietrich Bonhoeffer
Liv i gemenskap

Ordet blev kött 05

”Full av nåd och sanning.” Det första i kristen tro är ”nåd” – en handling – utgivande, förlåtande, frälsande nåd. Nåden kommer först, ty Gud är framför allt kärlek, och nåd är kärlek i verksamhet. Det är kärlekens ord som blivit kött. Om nåd är ”oförtjänt ynnest”, så är det här Kärleken som visar oss sin ynnest, när vi inte är ynnest värda, älskar oss som inte är värda att älskas, tar emot oss utan all vår förtjänst och frälser oss när vi enligt alla regler inte kan frälsas. Nåd är tillämpad kärlek, kärlekens ord som blev kött. Detta är det mest utmärkande för kristen tro.

Antag att det hade stått: ”Full av sanning och nåd.” Då skulle tonvikten ha legat på ”sanningen” i Gud. ”Gud är sanning”, sade Mahatma Gandhi. Det var naturligt för honom att som arvtagare till månghundraårig hinduisk tonvikt på filosofi nalkas ordet ur den synvinkeln. Men det skulle betyda att Ordet blev ord – ”Gud är sanning” är ett ord om Ordet. Men nu är Gud i första hand kärlek, inte sanning.

De nytestamentliga skrifterna säger aldrig ”Gud är sanning”; kristen tro skulle därigenom ha stämplats som filosofi. Men kristendomen är inte först och främst en tanke utan en kärlekens handling som kommer in i historien för att frälsa människorna. Den är Nåd i verksamhet.

Var kommer då ”sanningen” in? Den kommer efter ”nåden”. Vi måste ju se ”sanningen”, inte bara höra om den. Om vi inte kan se sanningen i verksamhet, kan vi inte se den alls; för en sanning som inte är verksam är mindre än sanning – den är verbal, inte vital. Jag är inte sanning, förrän jag är det i mina relationer, i mina handlingar. En sanning som inte är verksam är statisk, ingen fullödig sanning.

Vi ser alltså ”sanningen” genom ”nåden” – nåd är sanning i nådefullt handlande. Vi förstår sanningens natur genom vad handlingen uppenbarar. Annars skulle sanningen vara Ordet som blev ord, nu förstår vi att den är Ordet som blev kött.

E. Stanley Jones
Ordet blev kött

180-rörelsen 07

180:7
Etthundraåttiogradersrörelsen skapar brinnande hjärtan. Det hjärta som betraktar sig själv som en askhög är på god väg att utsätta sig för Herrens eld. Ett stenhjärta kan vinnas av den elden. Man slog gång efter annan fast under gångna väckelsetider att till och med de mest förhärdade hjärtan kunde nås när ånger, bot och omvändelse gjordes till huvudspår bland dem som ville nå fram till Herren. Andens roll är att vinna våra hjärtan för Jesus. Han verkar ständigt för omvändelse. Där han vistas föds förmåga att leva i gemenskap. Där han vistas vänds hjärtan i värme till varandra.

Lars

Gemenskap 02

Gud är inte känslosvallets Gud, utan sanningens Gud.

Den gemenskap som råkar in i den stora besvikelsen med alla dess beklämmande och plågsamma avslöjanden, börjar vara vad den skall vara inför Gud, börjar gripa i tron om de löften den mottagit. Ju förr besvikelsens stund kommer för den enskilde och hans gemenskap, dess bättre för båda.

Men en gemenskap som inte kan uthärda en sådan besvikelse och genomleva den, utan håller fast vid önskedrömmen även om den skulle gå upp i rök, en sådan gemenskap mister i samma stund kraften att bestå som kristen och bryter förr eller senare samman.

Allt mänskligt önsketänkande som förts med in i en kristen gemenskap, hindrar gemenskapen att bli äkta och måste rensas ut, om det äkta skall leva. Den som älskar sin egen dröm (om vad kristen gemenskap bör vara) högre än denna gemenskap själv, kommer att bidra till upplösningen, hur hederliga och allvarliga hans personliga avsikter än må vara.

Gud hatar drömmeriet, ty det gör en människa ytlig och anspråksfull. Den som drömmer fram en bild av gemenskapen, kräver av både Gud, andra och sig själv att drömmen skall uppfyllas. Han kommer med fordringar på den kristna gemenskapen, upprättar sin egen lag och dömer både bröderna och Gud själv efter den. Hårdnackat står han som en levande förebråelse i brödernas krets. Han beter sig som om det vore hans sak att skapa den kristna gemenskapen och de heligas samfund efter sin drömbild.

Allt som inte stämmer med bilden kallar han misslyckande. Och blir drömmen om intet, ser han det som en katastrof för gemenskapen. Så blir han en anklagare först mot sina bröder, sedan mot Gud och sist i förtvivlan mot sig själv. Men eftersom Gud redan har lagt den enda grunden till vår gemenskap och slutit oss samman med andra kristna till en enda kropp i Kristus långt innan vi själva trädde i livsgemenskap med dem, så träder vi in i det gemensamma livet med andra kristna inte för att kräva, utan för att lovsjunga och mottaga.

Dietrich Bonhoeffer
Liv i gemenskap

Ordet blev kött 04

Guds Son tog verkligen sin boning ibland oss. Han motstod frestelsen att leva på annat sätt än just ”ibland”.
Den första frestelsen var att livnära sig genom underverk skild från folket – att förvandla stenar till bröd. Han tillbakavisade den – han ville äta som vi.
Den andra frestelsen övervann han också – frestelsen att leva ovanför folket uppe på templets tinnar och kasta sig ner för att bäras tillbaka av änglahänder. Han ville inte leva ovanför.
Den tredje frestelsen var att leva som vi, lyda djävulens förslag och falla ned och tillbedja honom, att begagna sig av hans metoder för att vinna alla riken i världen.
Nej, han ville inte leva skild från oss, ovanför oss eller som vi – han ville vara med oss men på ett annat sätt. Han ville identifiera sig med oss i allting utom i vår synd.

E. Stanley Jones
Ordet blev kött

180-rörelsen 06

108:6
Omvändelse innehåller återvändande, hemvändande. Den är en familjegemenskapens rörelse, Guds familjs särmärke. Det som gått förlorat kan återerövras med enklaste fotarbete. Ett par små, nätta steg och broderskapet är återupprättat. Ett par små, enkla steg och Guds sannfärdighet har återfått väldet.

Lars

Gemenskap 01

Leva bland fiender

Det är ingen självklarhet för en kristen, att han får leva bland kristna. Jesus Kristus levde mitt ibland sina fiender. Till sist övergav alla lärjungarna honom. På korset var han alldeles ensam, omgiven av missdådare och bespottare. Han hade kommit för att bringa frid åt Guds fiender.

Så hör inte heller en kristen hemma i klostrets avskildhet utan mitt ibland fienderna. Där har han sitt uppdrag, sitt arbete. Luther skrev, ”Riket skall upprättas mitt ibland dina fiender. Vill man inte stå ut med detta, har man inte med Kristi rike att göra utan vill vara bland vännerna, sitta bland rosor och liljor, inte ha med svåra personer att göra utan med de fromma. Om Kristus gjort som ni, vem hade då någonsin blivit salig?”

Dietrich Bonhoeffer
Liv i gemenskap

Ordet blev kött 03

Är kristna principer tillräckliga och effektiva utan samband med Personen, Jesus. Svaret blir ett avgjort nej. Ty det är Personen som ger innehåll åt principerna. Utan förbindelse med Personen skulle principerna betyda något annat och helt annorlunda.

Tag Jesu ord: ”Ett nytt bud giver jag eder, att I skolen älska varandra, ja, såsom jag har älskat eder.” (Joh. 13:34.) Om man tar bort den sista satsen, ”ja, såsom jag har älskat eder”, skulle det inte ligga något nytt i det budet. Det gamla innehållet – med försänkningar i samtidens liv – hade varit kvar. Då skulle det ha betytt eros – ägande kärlek – och inte agape – offrande kärlek.

Jesus gav kärleken dess agapebetydelse genom att vara ett exempel på den kärleken. Men inte ens agape-kärlek är norm nu, utan Kristus-lik kärlek, som är en norm för sig.
Principer kan ha ett lågt innehåll, deras kraft är alltid liten. De är som månens ljus, sekundärt, inte som solens, primärt. Om man säger till ett barn som gråter efter mor: ”Gråt inte, lilla barn, du skall få moderskapets princip”, så skulle barnet svara: ”Jag vill ha mor.”

I Indien där den högste guden, Brahma, är opersonlig, säger den store indiske skalden Tulsi Das: ”Det opersonliga grep inte mitt hjärta.” Alltför kallt, alltför otillgängligt. Inte att undra på att Vedantas filosofi, som behandlar filosofiska utläggningar om den opersonliga Brahma, beskrives på följande sätt: ”Det är en filosofi för några få men en religion för ingen.” Brahma har inga tempel, dyrkas inte. . .

E. Stanley Jones
Ordet blev kött



Notering för bedjandet:
Försoning blir till en oduglig princip om inte Kristus ges plats att agera.
Försoningen blir meningslös som begrepp om inte människor träder fram tillsammans i endräkt.
Försoning blir verklig och verksam där man går emellan för att förmedla, för att stifta frid.
Så har Herren tänkt sig församlingsgemenskapen.
Låt oss förverkliga den. Annars blir också kristen tro en religion för igen.
Lars

180-rörelsen 05

180:5
Etthundraåttiogradersrörelsen är prästfolkets heliga rörelse, där Herrens försoning ställs fram som möjlighet i varje dödläge. Den är ett pålysande av en helig fasta, en absolut signal om nödvändigheten av en djupt upplevd och genomlevd ånger och verklig bot i varje sammanhang där man står med ryggen mot varandra.

Lars